Dörrarna till Göteborgs Litteraturfestival 2026 öppnas kl 17.00

Var? Amerikagatan 2, på Stigberget.

Inne på Skeppet där festivalen äger rum finns det bar. Det finns också möjlighet att äta på balkongen. Därifrån kan du se scenen.

Men den som vill vara säker på att få i sig en bit bör boka ett bord nere i salongen (våningen under). Där finns också en mer varierad meny.

Klicka på den här raden för att omdirigeras till Skeppets hemsida där du kan boka ett bord.

Observera att bordet är i restaurangen och inte i samma rum som scenen, men det går bra att ta med mat upp

Stora förändringar och brott inom litteraturen har ofta presenterats för världen i form av manifest. Under den här programpunkten framför poeten UKON och komponisten Helena Persson ett kollage bestående av olika manifest, ljud och samplingar.

Ett inslag som inte skyr att tvära över några genregränser. 

Foto Ukon: Maja Kristin Nylander

Vi lever i en tid med auktoritära tendens och av folklig revolt. Det råder krig i Iran och även i vår del av världen. Digitaliseringen innebär en stor omvälvning av kulturen, och litteraturens villkor. Med andra ord: Vi lever i en tid av stora omvälvningar.

Traditionellt har stora förändringar av samhället också inneburit stora förändringar av litteraturen. Brott mot traditioner, och omkastningar av konstnärliga värden. Ett tidigare sätt att skriva förkastas som obrukbart för den nya tiden, och manifest skrivs för en litteratur för en ny tid. Futurismen hyllade maskinen, ville se ett ”industriellt” bildspråk och lyfta fram onomatopoesin i språket. Surrealisterna strävade efter en hyperrealism som upphävde gränsen mellan dröm och verklighet.

Men var sker revolten i dagens litteratur? Hur tar den sig uttryck? Och hur skildras revolter i litteraturen? Om detta talar Elisabeth Hjorth, författare och professor i Litterär gestaltning, tillsammans med Isabella Nilsson, poet, under ledning av Mattias Hagberg

Sträck på benen, köp ett glas vin, köp en bok, prata med en annan trevlig människa. Nu är det paus

Hemley Boum (född 1973) är en kamerunsk författare från Douala, idag bosatt i Paris. Hon har fått ett stort internationellt genomslag och belönats med nio litteraturpriser i Frankrike. Med Fiskarens dröm introduceras hon för första gången för svenska läsare och befäster sin position som en av de mest uppmärksammade rösterna i samtida afrikansk litteratur.

I Fiskarens dröm följer vi fiskaren Zacharias i 1970-talets Kamerun, vars liv slås i spillror när familjen splittras. Decennier senare återvänder hans barnbarn till hemlandet efter ett liv i Paris, driven av behovet att förstå sin bakgrund. Romanen väver samman familjeöden med större berättelser om kolonialism, migration och globalisering, och skildrar en smärtsam men nödvändig resa mot försoning.

Hon intervjuvas på scen av Yukiko Duke

Helena Persson står för årets musikaliska inslag. Hon kommer att medverka vid flera tillfällen under båda dagarna.

Helena Persson är ljudkonstnär och komponist som främst arbetar med installationer där fältinspelningar från omgivningen utgör en avgörande grund för den rumsliga gestaltningen. Hon rör sig också på konstmusikscenen där hon med akustisk drone flödar fritt mellan dissonans, konsonans och vibrationer.

Helena Persson – fältinspelningar, flygelcittra, elektronik och röst.

Läs mer här

Elisabeth Hjorth är född i småländska Ramkvilla och bosatt i Lund. Hon är verksam som professor i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Debuten skedde med diktsamlingen Kärnfamiljen (2008) och Hjorth har därefter utkommit med de kritikerrosade romanerna Hängivelsen (2011), Vid himlens början (2013), Nattens regn och dagens möda (2017) samt Fadern (2018). 2015 disputerade hon med avhandlingen Förtvivlade läsningar och 2021 utkom essäsamlingen Mutant. För sitt skrivande har hon mottagit Karin Boyes litterära pris, Ilona Kohrtz stipendium och Gerard Bonniers essäpris.

På Göteborgs Litteraturfestival kommer hon att läsa ur sin senaste bok Sällskap som av förlaget beskrivs som en lekfull triptyk där röster ekar genom tid och rum, där begär och besvikelser flätas in i varandra och det heliga bor granne med hädelsen.

Den internationellt uppmärksammade polska författaren Urszula Honek samtalar med Göteborgs Litteraturhus programansvariga Olav Fumarola Unsgaard. Samtalet sker på engelska och inleds med en uppläsning på svenska ur Honeks bok Vita nätter.

Vita nätter (översatt av Tomas Håkansson) är förlagd till en byvärld i Lägre Beskiderna i södra Polen, där samma människor, hus, vägar, åkrar, barer, kyrkogårdar och floder speglas av olika röster: Piloten, Andrzej, Henryka, Małgorzata, Hanna, Maria, Anielka, Zofia och andra gestalter tycks alla leva i skuggan av något redan inträffat eller snart förestående. Boken är utgiven av Ersatz förlag.

Urszula Honek, f. 1987, polsk poet och prosaförfattare. Hör till de mest uppmärksammade yngre rösterna i samtida polsk litteratur. Vita nätter nominerades till Internationella Bookerpriset 2024 och tilldelades samma år Warwick Prize for Women in Translation.

Programpunkten inleds med en läsning ur Vita nätter av Linda Östergaard, översättare och recitatör.

Om författarutbytet Closer Together

Urszula Honeks besök ingår i det internationella projektet Closer Together, som är ett tvåårigt samarbete mellan Unesco:s litteraturstäder Göteborg, Lviv, Vilnius, Kraków, Odessa och Wrocław. Att vara en litteraturstad är ett långsiktigt åtagande som inbegriper att arbeta strategiskt med litteratur som en del av en hållbar samhällsutveckling, i linje med FN:s Agenda 2030. Genom författarresor, översättningar och gemensamma projekt inom kulturarv, demokrati och språk stärker projektet banden mellan städerna och främjar ett levande kunskaps- och författarutbyte.

Closer Together genomförs inom ramen för Litteraturstaden Göteborg. Under Göteborgs Litteraturhus ledning drivs projektet i samarbete med Författarcentrum Väst och Judiska salongen, men även med Göteborgs stad, Bokmässan i Göteborg och övriga huvudparter inom Litteraturstaden samt lokala samarbetsparter. Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen.

Sträck på benen, köp ett glas vin, köp en bok, prata med en annan trevlig människa. Nu är det paus

Monika Fagerholm är en av Finlands internationellt mest kända och framgångsrika författare, vars författarskap är mycket läst och älskat. Böcker som Diva och Underbara kvinnor vid vatten har med sin säregna stil närmast fått ikonstatus hos en yngre generation författare.

Det var titeln på hennes senaste roman, Kvinnor i Revolt, som gav Göteborgs litteraturfestival årets tema: Revolt, därför är vi extra glada över att få hälsa henne välkommen upp på årets scen där hon ska prata om sitt författarskap med kritikern Ingrid Elam.

Om Kvinnor i revolt skriver förlaget följande:

”Alice 18, kommer från landsbygden. Hon flyttar in hos pappa Max, som är fotograf, och styvmamman Siri i förorten. Alice tar bussen in till centrum och börjar göra sig ett liv. Aftonläroverket, Fria högskolan, Filmarkivet, Veronica Segers lägenhet med sina legendariska fester, stadens gator: allt detta ska bli hennes. Veronica lär henne att skriva som ett litet djur, Pelle blir hennes pojkvän och Evelyn hennes vän. Hon är refuserad poet, performancekonstnär och dansare. Det är 1976/77. ”Istiden”, säger Siri, som minns en annan tid, full av kamp och politik.

Istiden har kallats ”de fredligaste efterkrigsåren”. Men det är en lögn. I Tyskland förs ett krig mot en självutnämnd stadsgerilla som ger ringar på vattnet över hela kontinenten. Våldet smyger sig på, rädslan äter sig in – paint the town rädd – och tillvaron kraschar på det brutalaste sätt man kan tänka sig. "Döda trakten/Kvinnor i revolt" är den första delen i en tredelad romansvit. Det handlar om att vara så ung att livet är en horisont av möjligheter och motstånd, om vad som krävs för att bli konstnär och vilka historier man berättar då inget ännu har hänt.”

Programpunkten görs med stöd från Albert Bonniers Förlag